Vid förra veckans föräldraråd så redogjorde vi för hur det går med vårt kvalitetsarbete. Som vi tidigare informerat om så arbetar vi efter en modell som heter Qualis. Det finns en länk på hemsidan som leder till mer info.

I korthet kan man dock säga att systemet bygger på 11 kvalitetskriterier. T.ex Trygghet och trivsel, Arbetssätt och lärarroll, Kunskaper och Färdigheter. Samtliga kriterier har 7 nivåer där ett är den lägsta nivån. I höstas började vi med en självskattning och har sedan dess arbetat med att konkretisera oss hur vi skall gå vidare för att bli bättre inom alla områden. Målet är att inom 1-2 år skall vi certifiera oss. Fördelen med detta sett att arbete är att det byggs in en systematik i arbetet och nu är det bara att hålla i så att processen fortskrider.

Just nu fokuserar vi med att gå igenom alla moment i samtliga ämnen och lägga upp lokala pedagogiska planer för dessa. Elever, föräldrar och lärare skall veta vad som skall arbetas med på ht i åk 8 när det gäller organisk kemi. Samtliga skall också veta hur arbetet skall genomföras och hur det skall redovisas samt hur det skall bedömas. Med ökad tydlighet skall vi förbättra elevernas förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande samt för föräldrarnas möjligheter att stödja eleverna i lärprocessen.

Responsen på föräldrarådet uppfattade jag som mycket positiv.

Jag har pratat med projektledaren för upprustning av utemiljön. En upphandling pågår men med tanke på snö och tjäle i backen så kommer arbetet inte igång förrän till våren.

En förälder frågar om vi inte kan minska antalet håltimmar och göra skolan mer attraktiv så att inte eleverna lämnar skolgården under dagtid. Absolut! Av högsta prioritet när vi lägger schema är att eleverna inte har håltimmar. Tid som drar ut på skoldagen och som gör att eleverna lätt bara hänger omkring. Skoldagen skall vara fylld med aktiviteter med rimliga pauser.

Vi måste fortsätta att göra skolan lugn och trygg så att eleverna kan slappna av och trivas. Mycket kan göras både för den fysiska miljön och vad gäller relationer mellan elever och mellan elever och personal. Biblioteket är ett utrymme som kan användas bättre. Lokalen kan dock inte vara öppen utan vuxennärvaro. Vilket kostar pengar. Men detta är något att jobba vidare med.

Samme förälder undrar också varför vi inte kan använda oss av en ” lösningsorienterad pedagogik vilket innebär en tilltro till elevens egna resurser och kompetenser och ett respektfullt bemötande”. Det kan säkert vara så att vi brister i tilltro till elevernas egna resurser och ibland också inte bemöter eleverna på ett respektfullt sett. Vi som arbetar i skolan har också våra dåliga dagar och blir ibland väldigt provocerade vilket leder till att vi tappar vår vuxenroll. Vilket leder till att vi får två barn som grälar. Det är mänskligt men inte acceptabelt. Vi skall ständigt sträva efter ett professionellt agerande.

Tyvärr finns det ett problem inbyggt i vårt kommunikationssystem med hemmen. På de lägre stadierna har läraren kanske 25 hem att hålla kontakt med. På högstadiet rör det sig om ca 100 till 150 föräldrapar. Det gör att informationen tenderar att bli negativ. Läraren hinner tyvärr inte skriva om alla elevers framgångar och utveckling under veckan. Glaset är ofta halvtom och sällan halvfullt. Vilket självklart är trist och låter gnälligt. Kommunen utreder inköp av en ny skolportal vilken vi hoppas kan förbättra situationen. Den kommer troligen dock inte vara i drift förrän om ett år.  Till dess välkomnar jag idéer om hur vi kan förbättra dagens situation.

En förälder undrar var den fina utemiljön tog vägen och han är nog inte ensam om den funderingen. Som ni förmodligen vet så avsattes pengar till att förbättra utemiljön på 6-9 skolorna i samband med integrering av åk 6. I november fick jag klartecken att projekteringen var klar och det skulle bl.a bli en bandyplan på skolgården. Jag har inte hört något sedan dess men skall stöta på igen.

Vi skall även tillsätta en grupp som skall jobba fram en plan för innemiljön. Det går att göra en hel del utan orimliga kostnader.

Sedan var det också detta med övergången från åk 5 till 6. Några har framfört synpunkter om saker som inte fallit så väl ut. Vi instämmer och ser en hel del brister. Delvis tror jag att vi ”bara” såg åk 6 eleverna som ytterligare än grupp 7:er. Snart insåg vi dock att det händer mycket under detta år och vi måste anpassa oss betydligt bättre för att möte åk 6 elevernas behov.

I höstas var situationen dessutom lite speciell då vi fick både nya åk 6 och åk 7 elever. Vilket innebar att hälften av skolans elever var ”Nya”

Just nu diskuterar vi mycket regler på Björkeby. I varje klass och i kollegiet. Igen kanske du tänker. Hur skulle det vara att ni bestämde er och följde reglerna. Både barn och vuxna!

Ja varför detta eviga tjat om regler?

Alla samhällen och grupper måste ha överenskommelser och regler för att kunna fungera. Ja, kanske varje individ behöver regler för sin egen del för att hantera vardagen och alla situationer som uppstår.

Men det vi närmast tänker på när det gäller regler är de uttalade förväntningar om riktas på oss. Ja krävs av oss och helst skall de vara nedtecknade. De kraftfullaste reglerna vi har i samhället är lagarna som också reglerar konsekvenserna om vi bryter mot dom.

Vad är det då som krävs för att regler skall vara välfungerande? Det vill säga att de som berörs följer reglerna. Jag tror att bra regler:

• är enkla, begripliga och tydliga.
• är få till sitt antal.
• är möjliga att efterleva.
• får konsekvenser vid överträdelse. Om ack så liten. T.ex ett samtal.
• skall uppfattas legitima. D.v.s uppfattas som rimliga och rättvisa.
• måste internaliseras i eleven. D.v.s reglerna måste införlivas i den egna personen och först då inte behöver kontrolleras utifrån.

Så vad är det för fel på våra regler på Björkebyskolan? Uppenbarligen följer inte alla reglerna.

Jag tror inte det beror på att våra regler är sämre än några andra. Tvärtom. Jag tror att våra regler är ungefär som de flesta skolors regler.

För min del tror jag att det är den sista punkten som brister. Många elever har inte internaliserat skolans regler. Eleverna förstår reglerna och tycker dom är rimliga men struntar i dom, för reglerna är inte en del av dom själva. I skolan kan man kasta papper i korridoren men inte hemma i vardagsrummet.

Så hur kan vi då hjälpa eleverna (och oss vuxna) att ta till sig skolans regler? Jag tror vi måste få eleven att känna solidaritet med skolan och alla vuxna och barn som går här. Det gör vi genom att upprätta relationer till varje elev och där varje individ kan känna trygghet och välvilja från vuxenvärden.

Först då kan reglerna fungera och bli den ledstång i tillvaron som de förmår vara.

För detta behöver vi hjälpas åt så på föräldrarådet nästa vecka så skall även ni föräldrar få tycka till.